Ibland vaknar man upp!

Och inser att man kanske inte är den man trodde sig vara.
Man kanske inte var den här snälla omtänksamma människan som man trodde alla tyckte så bra om.
Man kanske inte alltid hade rätt då man tyckte att man gjorde något snällt och godhjärtat.
Egentligen kanske man bara var egoistisk och i själva verket tänkte på sig själv i första hand.

Men borde det egentligen vara något problem något fel. Vem har bestämt vad som är rätt och fel när det gäller hur människor hanterar saker och ting?
Själv har jag nog blivit en egoistisk människa nu den sista tiden som gått. Lärt mig att stänga av då jag inte vill lyssna på saker som sårar. Lärt mig inse att alla inte går att lita på. Endast på grund av att rädda mitt eget skinn.

Har en gång förut sållat bort människor i min bekantskapskrets, vilket just då var väldigt nödvändigt så jag själv inte följde med ner i skiten. Men denna gång skulle jag vilja sålla bort vissa endast på grund av egoism, mitt eget välmående. Att jag inte vill ha dom i mitt liv längre, inte orkar lyssna på deras skitsnack och försök till att skapa intriger. Låtsas vara ledsen med dom trots att jag känner att deras problem är så simpla så inte tårarna ens borde komma. Eller låtsas vara trevlig mot dem då jag egentligen inerst inne känner "din falska jävel, vad vill du egentligen"

Enligt mig är egoism en mkt bra sida hos människan som tyvärr inte visar sig tillräckligt mkt.
Iallafall den positiva egoismen. Vi människor tänker för lite på oss själva och följer för sällan våran egen vilja.
Ofta tänker vi på vad andra ska säga, tycka , tänka osv.

Så det jag vill ha sagt egentligen är att jag från och med nu lovar mig själv att på heltid bli en mkt positiv egoist!
Som först och främst kommer att sätta mitt väbefinnanade i focus, skita kort och gott i vad andra människor runt omkring mig tycker och endast leva för mig själv och ingen annan.

Självklart kommer jag inte låta någon negativ egoism påverka mitt liv med Mr A han får hemskt gärna bli positiv egoist han med. Desto mer man älskar sig själv desto lättare är det att älska andra och kunna hantera deras brister och fel på rätt sätt.

Nu väntar dammsugan i hallen så måste tyvärr avsluta, men det finns många rader kvar att skriva om positiv egoism.


// jenni

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0