Jävla skit, nu börjar det om igen
Jag som trodde det var på bättringsvägen för gott.
Ack så fel jag hade, för nu börjar smärtan om igen.
Tänk att det ska vara så svårt att få en remiss till sundsvalls sjukhus.
Har väntat i flera veckor nu och ingenting händer.
Enligt överläkaren på kirurgkliniken i Sundsvall så ska inte mitt bukväggsbråck kunna leda till några komplikationer. Så det finns ingen anledning att åtgärda detta på kirurgisk väg.
Detta får mig att önska att det var överläkaren själv som hade detta bråck, sen kan han/hon komma och berätta igen för mig att det inte är komplikationer då man har en sådan smärta i buken så man inte kan bära sitt barn. Knappt sitta eller gå.
Då man ligger i fosterställning med vetekudde på magen och har så ont så man skulle vilja slå ut tänderna på någon. Om det inte är komplikationer då undrar jag hur man ska känna innan man får den hjälp som behövs.
Det jag absolut inte heller förstår är hur denna människa ens kan yttra sig då han/hon inte ens har träffat mig personligen utan utgår ifrån två andra läkare som har undersökt mig då jag varit höggravid och en gång efter förlossning. Dessa undersökningar gick till på följande sätt.
Peta peta (på magen)
Nicka lite.
KOnstatera att det är ett bukväggsbråck.
Däremot Torsten, han var en trevlig läkare han. Som förstod allvaret i min smärta. Som förstod att ett bråck som har en längd på ca 2-2,5 cm ger komplikationer och måste åtgärdas.
Han skickade in en remiss, men tyvärr ligger den nu där på kirurgkliniken och, ja jag vet inte, förmultnar kanske.
Får jag avslag denna gång oxå så ska jag åka upp till denne överläkare och tala öga mot öga, jag vill att han/hon ser mig i ögonen och säger samma sak som han/hon skrivit i brevet.
Då kommer det ta hus i helvetet kan jag lova!
